Ett sår eller en knöl under tungan kan vara helt ofarlig, men förändringar som inte läker ska inte ignoreras. Det som i vardagligt tal kallas cancer under tungan kan sitta i tungans undersida eller i munbotten, och här får du konkreta råd om symtom, riskfaktorer, utredning, behandling och när du bör söka vård.
Så vet du när en förändring under tungan behöver undersökas
- Två till tre veckor är en viktig gräns för sår som inte läker.
- Knöl, förhårdnad, blödning eller färgförändring bör bedömas av tandläkare eller läkare.
- Rökning, snus och alkohol i kombination ökar risken för cancer i munhålan.
- Diagnosen ställs inte genom att titta själv, utan med klinisk undersökning och vävnadsprov.
- Behandlingen är ofta operation, ibland kompletterad med strålbehandling eller läkemedel.
Vad en förändring under tungan kan vara
Området under tungan består både av tungans undersida och munbotten, alltså vävnaden mellan tungan och underkäken. En tumör i tungans undersida räknas som tungcancer, medan en tumör i själva munbotten kallas munbottencancer. De ligger nära varandra och kan ge liknande symtom.
| Område | Vanlig benämning | Exempel på förändring |
|---|---|---|
| Tungans undersida | Tungcancer | Sår, förtjockning, ömhet eller blödning |
| Vävnaden under tungan | Munbottencancer | Knöl, svullnad, smärta eller svårigheter att röra tungan |
De flesta sår i munnen beror inte på cancer. Bittrauma, vassa tandkanter, proteser, infektioner och aftösa sår är betydligt vanligare orsaker. Det som gör mig mest uppmärksam är inte ett enstaka sår, utan en förändring som växer, blir hård eller inte läker.
I Sverige diagnostiseras ungefär 175 fall av tungcancer och omkring 50 fall av munbottencancer per år. Siffrorna är små jämfört med många andra cancersjukdomar, men tidig upptäckt har stor betydelse för både behandling och funktion.
Symtom som bör undersökas
Ett tidigt tecken kan vara diskret och kännas som en irriterad punkt som inte riktigt försvinner. Du behöver inte ha stark smärta. Ibland är det snarare en förhårdnad, förändrad färg eller långvarig ömhet som märks först.
- ett sår under tungan eller på tungan som inte läker inom två till tre veckor
- en knöl, svullnad eller hårdare vävnad
- en vit eller röd fläck som finns kvar
- blödning utan tydlig orsak
- smärta eller nedsatt känsel i tungan
- svårigheter att tugga, prata eller svälja
- en förstorad lymfkörtel under hakan eller på halsen
- en tandprotes som plötsligt inte passar som tidigare.
Läs också: Vita ringar på tungan - Vad betyder det och när söka vård?
Två till tre veckor är en praktisk gräns
Vanliga munsår brukar läka inom kort. Om förändringen finns kvar efter två till tre veckor, eller återkommer på samma ställe, bör du boka en bedömning. Vänta inte på att den ska börja göra riktigt ont, eftersom munhålecancer ibland ger förvånansvärt lite besvär i början.
Symtomen betyder inte automatiskt cancer. 1177 betonar att förändringar i mun och hals ofta har andra orsaker. Ändå är det klokt att låta vården avgöra vad det är, särskilt när förändringen inte följer ett normalt läkningsförlopp.
När det är dags att söka vård och hur utredningen går till
Du kan börja hos en tandläkare, vårdcentral eller tandläkare med erfarenhet av slemhinneförändringar. Vid misstanke skickas du vanligtvis vidare till en specialist inom öron, näsa och hals. Du behöver inte själv veta vilken typ av cancer det handlar om.
- Första undersökningen. Läkaren eller tandläkaren tittar och känner på området, tungan, munbotten och lymfkörtlarna på halsen.
- Remiss till specialist. Vid en kvarstående eller misstänkt förändring görs en bedömning på en ÖNH-klinik eller annan specialistmottagning.
- Vävnadsprov. En biopsi tas från såret, knölen eller förhårdnaden. Det är vävnadsprovet som kan bekräfta eller utesluta cancer.
- Bilddiagnostik. Ultraljud, datortomografi eller magnetkamera kan behövas för att se tumörens djup och lymfkörtlarna.
- Stadieindelning. Vården bedömer tumörens storlek, växt i närliggande vävnad och eventuell spridning till lymfkörtlar.
Vid stark misstanke kan utredningen ske inom ett standardiserat vårdförlopp, vilket är ett arbetssätt som ska minska onödig väntan. Om du har svårt att få en bedömning kan du ringa 1177 för rådgivning om vart du ska vända dig.
Sök akut om du får svårt att andas, inte kan svälja saliv eller blöder kraftigt. Det är ovanligt vid en tidig förändring, men sådana symtom ska bedömas direkt.
Riskfaktorer och vad du själv kan påverka
De tydligaste riskfaktorerna för tungcancer och annan cancer i munhålan är tobak och hög alkoholkonsumtion, särskilt när de kombineras. Rökning är välkänt, men även snus och andra tobaksprodukter bör tas på allvar.
Ålder spelar också roll, men sjukdomen kan förekomma hos yngre personer. Därför är det fel att avfärda ett långvarigt sår med att man är “för ung”. Dålig munhälsa och långvarig irritation kan bidra till problem i munnen, men en vass tand eller en protes förklarar inte alltid en förändring som fortsätter att växa.
Det mest konkreta du kan göra är att sluta med tobak, minska alkoholen, gå på regelbundna tandkontroller och reagera på förändringar som inte läker. Jag tycker att det är bättre att boka en kontroll en gång för mycket än att själv försöka avgöra om en knöl ser farlig ut.
Behandlingen beror på tumörens läge och stadium
Behandlingen planeras av ett team med exempelvis kirurg, onkolog, patolog, logoped och dietist. Vid mindre tumörer är operation den vanligaste behandlingen, där tumören tas bort tillsammans med en marginal frisk vävnad.
Eftersom tumörer i tungan och munbotten ibland sprider sig till halsens lymfkörtlar kan även halsen behöva undersökas eller behandlas. Det kan göras genom en portvaktskörtelundersökning eller genom att flera lymfkörtlar opereras bort.
| Behandling | När den kan användas | Vad patienten behöver känna till |
|---|---|---|
| Operation | Vanligast vid en avgränsad tumör | Kan påverka tal, tuggning och sväljning beroende på läge och storlek |
| Strålbehandling | Som tillägg efter operation eller vid vissa tumörer | Kan ge irritation, muntorrhet och sväljsvårigheter |
| Cytostatika eller annan läkemedelsbehandling | Främst vid mer avancerad sjukdom eller i kombination med strålning | Valet beror på tumörens egenskaper och patientens hälsa |
| Rekonstruktiv kirurgi | Vid större ingrepp där vävnad behöver byggas upp | Kan förbättra möjligheten att äta, tala och svälja efteråt |
Efter behandlingen kan logoped hjälpa till med tal och sväljning, medan en dietist anpassar maten. Tandvård och noggrann munhygien blir också viktigare, särskilt om strålbehandling ingår. Uppföljningen pågår ofta i fem år, med tätare kontroller under de första två åren.
Prognosen går inte att bedöma utifrån ett symtom eller en bild på förändringen. Den påverkas framför allt av tumörens stadium, djup och eventuell spridning. Därför är en snabb utredning mer värdefull än att försöka hitta ett säkert svar på egen hand.
En enkel plan om du har en förändring under tungan
Ta gärna ett foto i bra ljus och notera när du först upptäckte förändringen. Undvik att peta, skrapa eller behandla den med starka huskurer, eftersom det kan irritera slemhinnan och göra utvecklingen svårare att bedöma.
- Har förändringen funnits i mindre än två veckor kan du följa den försiktigt.
- Har den funnits kvar i två till tre veckor, boka tid hos tandläkare eller vårdcentral.
- Har du knöl, blödning, sväljsvårigheter eller en växande förhårdnad, sök tidigare.
- Vid andningssvårigheter eller kraftig blödning, ring 112.
Det viktigaste är inte att avgöra om förändringen är cancer, utan att inte låta en kvarstående förändring gå obeaktad. De flesta orsaker är ofarliga, men den som behöver behandling har störst nytta av att få diagnosen tidigt.
