Blödande, rött eller svullet tandkött är ofta ett tidigt tecken på tandköttsinflammation, och det går vanligtvis att få bukt med problemet innan det blir mer omfattande. Här går jag igenom vad du kan göra hemma, när tandläkare eller tandhygienist behövs, vilka behandlingar som faktiskt hjälper och vilka varningssignaler du inte bör ignorera.
Rena tandytor är grunden för att inflammationen ska läka
- Borsta två gånger om dagen med fluortandkräm och rengör mellan tänderna dagligen.
- Fortsätt rengöra trots lite blödning, eftersom blödningen ofta beror på inflammation och inte på att du borstar för hårt.
- Tandsten kan inte borstas bort hemma utan behöver avlägsnas av tandhygienist eller tandläkare.
- Antibiotika är sällan rätt behandling vid vanlig gingivit.
- Sök tandvård om besvären inte tydligt förbättras inom en till två veckor eller om tandköttet blöder återkommande.
Så känner du igen tandköttsinflammation
Gingivit är en inflammation i tandköttet utan att tandens fäste i käkbenet har förstörts. Den vanligaste orsaken är
Typiska tecken är rött eller svullet tandkött, ömhet och blod när du borstar eller använder tandtråd. Dålig andedräkt kan också förekomma. Jag tycker att blödning ska ses som en signal att förbättra rengöringen, inte som ett skäl att undvika tandborsten.
Det är viktigt att skilja gingivit från parodontit, som tidigare ofta kallades tandlossning. Om inflammationen får fortsätta kan tandköttsfickorna bli djupare och tandens fäste påverkas. Hos tandläkare eller tandhygienist mäts fickorna och man kontrollerar bland annat om de blöder.
Det här kan du göra hemma varje dag
Vid lindrig inflammation är regelbunden och noggrann munhygien den viktigaste behandlingen. Målet är inte att skrubba hårdare, utan att få bort plack på de ställen där det samlas.
| Åtgärd | Hur ofta | Varför den behövs |
|---|---|---|
| Tandborstning med fluortandkräm | 2 gånger dagligen | Tar bort plack från tandytor och tandköttskant. |
| Mellanrumsborste eller tandtråd | 1 gång dagligen | Rengör där tandborsten inte kommer åt. |
| Skonsam teknik | Varje gång | Minskar risken för irritation och skador på tandköttskanten. |
Använd en mjuk tandborste och håll den lätt vinklad mot tandköttskanten. En eltandborste kan vara ett bra hjälpmedel om den gör det enklare att rengöra systematiskt, men den ersätter inte rengöring mellan tänderna.
Om det blöder lite i början kan du fortsätta försiktigt. Blödningen bör minska när plackmängden minskar. Gör det ont att använda tandtråd kan en mellanrumsborste i rätt storlek vara enklare, men den ska gå igenom med lätt motstånd och inte pressas in.
Munskölj kan ge en tillfällig hjälp, men jag skulle inte använda det som ersättning för borstning och mellanrumsrengöring. Klorhexidin kan i vissa situationer rekommenderas av tandvården under kort tid, men långvarig användning kan ge missfärgningar och förändrad smak.
Vad tandläkaren eller tandhygienisten gör
Vid ett besök bedömer tandvårdspersonalen tandköttets färg, svullnad och blödning. Man kan också mäta tandköttsfickorna och kontrollera om det finns tandsten eller tecken på att inflammationen gått djupare.
Tandsten och hårda beläggningar behöver tas bort med särskilda instrument. Det går inte att lösa genom att borsta hårdare hemma. Efter rengöringen får du ofta råd om vilken mellanrumsborste, teknik eller storlek som passar just din mun.
Behandlingen kan göra tandköttet lite ömt under det första dygnet eller ge kortvariga ilningar. Det är vanligt när beläggningar som legat nära tandköttet tas bort. Jag ser uppföljningen som minst lika viktig som själva rengöringen, eftersom resultatet beror på att plack inte får byggas upp igen.
Vid vanlig gingivit behövs normalt inte antibiotika. Antibiotika kan bli aktuellt vid särskilda infektioner eller komplikationer, men det avgörs efter undersökning. Att själv försöka behandla problemet med starka munskölj eller kvarblivna läkemedel är därför en dålig idé.
När egenvård inte räcker
Boka tid hos tandläkare eller tandhygienist om tandköttet fortsätter att blöda trots förbättrad rengöring, om besvären återkommer ofta eller om du har tydlig svullnad och ömhet. Sök också tandvård om en tand känns lös, eftersom det kan tyda på påverkan på tandens fäste.
Rökning kan dölja blödning genom att blodkärlen drar ihop sig, samtidigt som rökning försämrar tandköttets läkning. Diabetes, vissa läkemedel, muntorrhet, hormonförändringar och graviditet kan också påverka tandköttet. I sådana fall kan du behöva tätare kontroller eller mer individuella råd.
Kontakta tandvården snabbt om svullnaden ökar, om det kommer var, om du får feber eller om du får svårt att gapa eller svälja. En sådan bild passar sämre med enkel gingivit och kan kräva snabb bedömning. Vid osäkerhet om vart du ska vända dig kan 1177 hjälpa dig att bedöma symtomen.
Vanliga misstag som förlänger inflammationen
Att sluta borsta när tandköttet blöder
Det här är ett av de vanligaste misstagen. När rengöringen minskar ligger ännu mer plack kvar, och inflammationen kan därför förvärras. Borsta i stället lugnt och noggrant med en mjuk borste.
Att använda munskölj som enda lösning
Munskölj kan kännas fräscht, men det löser inte beläggningar som sitter mellan tänderna. Den mekaniska rengöringen gör den stora skillnaden, särskilt mellan tänderna och längs tandköttskanten.
Att försöka skrapa bort tandsten själv
Vassa verktyg hemma kan skada tandköttet och tandytan. Dessutom är det lätt att missa tandsten under tandköttskanten, där professionell rengöring behövs.
Läs också: Visdomstandsoperation - Så går ingreppet till & eftervård
Att vänta tills det gör ont
Gingivit behöver inte göra särskilt ont. Därför är blod på tandborsten ofta viktigare att reagera på än smärtnivån. Smärtfrihet betyder inte automatiskt att tandköttet är friskt.
Gör nästa borstning till startpunkten
Det mest realistiska sättet att få friskt tandkött är att skapa en enkel rutin som fungerar varje dag. Borsta morgon och kväll, rengör mellan tänderna en gång om dagen och boka en undersökning om blödningen inte avtar.
Min tydliga rekommendation är att börja med det grundläggande innan du jagar specialprodukter. Rena tandytor, rätt teknik och professionell hjälp vid behov räcker långt för att stoppa en tidig inflammation och minska risken för framtida tandlossning.
