Blåsor i svalget – när är det allvarligt och vad gör du själv?

Blåsor eller sår i svalget hos vuxna beror oftast på en infektion eller på att slemhinnan är irriterad, men ibland är det något helt annat som ligger bakom. Det som avgör hur orolig man ska vara är framför allt om besvären är ensidiga, om de kommer tillbaka, om du har feber eller om du får svårt att svälja. Här går jag igenom de vanligaste orsakerna, hur symtomen brukar skilja sig åt, vad du kan göra själv och när det är dags att söka vård.

Det här brukar ligga bakom blåsor i svalget

Jag brukar börja med att skilja på tre saker: virus, slemhinna som skaver och förändringar som egentligen är små sår. När man gör den uppdelningen blir det lättare att förstå varför vissa får feber och andra mest sveda.

Det är alltså inte alltid riktiga blåsor du ser. Ofta handlar det om små sår eller inflammerad slemhinna som ser liknande ut i spegeln, och det är därför symtomen runt omkring blir så viktiga att tolka. Nästa steg är att titta närmare på hur olika mönster brukar kännas i vardagen.

Så skiljer sig symtomen åt i praktiken

Det finns några mönster som återkommer. De är inte perfekta, men i praktiken hjälper de ofta mycket bättre än att bara titta i spegeln.

• Feber + halsont + blåsor i mun och svalg pekar ofta mot höstblåsor, särskilt om du också får utslag på händer eller fötter.
• Pirr, stickningar och ömhet innan blåsorna syns talar mer för herpes.
• Små runda sår med röd kant utan blödning passar bättre med afte.
• Röd, svidande slemhinna med vita beläggningar efter antibiotika eller inhalationskortison kan vara svamp.
• Ensides ont i halsen, feber och svullna körtlar utan tydliga blåsor gör att jag också tänker på halsfluss eller en mer djupgående infektion.
• Svårt att gapa eller svälja saliven är inte ett vanligt egenvårdsbesvär, utan en signal om att läget behöver bedömas snabbare.

Det som ofta avgör nästa steg är om besvären är kortvariga eller om de fortsätter i mer än ett par veckor. När symtomen drar ut på tiden räcker det sällan att bara följa dem hemma.

Vad du kan göra själv de första dagarna

Om du fortfarande kan dricka och allmäntillståndet är okej brukar jag börja med symptomlindring och skonsam munvård. Målet är att låta slemhinnan vila utan att torka ut munnen mer.

• Drick små mängder ofta, även om det svider.
• Välj kall, ljummen eller len mat som yoghurt, soppa, gröt eller glass.
• Undvik surt, salt och starkt tills slemhinnan lugnat sig.
• Använd receptfria smärtstillande läkemedel enligt förpackningen om du tål dem.
• Håll munnen ren med en mjuk tandborste, och rengör proteser noggrant om du använder sådana.
• Vid muntorrhet kan saliversättande eller salivstimulerande produkter från apotek hjälpa.
• Om du har munsår med blåsor, undvik att dela glas, bestick och kyssar tills det har läkt.

Det enkla rådet som ofta gör mest skillnad är faktiskt att hålla vätskenivån uppe och samtidigt minska sådant som retar slemhinnan. Särskilt viktigt blir det om munhälsan i övrigt redan är skör.

När munhälsan gör besvären värre

Här är det lätt att missa sambandet. En torr eller irriterad mun läker sämre, och då kan även små förändringar kännas mycket större än de egentligen är. Saliven skyddar både tänder och slemhinna, så när den minskar blir munnen mer känslig för friktion, bakterier och smärta.

• Muntorrhet kan göra det svårare att svälja och ökar risken för sveda och sår.
• Proteser som skaver kan ge återkommande sår på samma ställe.
• Snus kan skada munslemhinnan och ge sår där snuset ligger.
• Tandgnissling eller att pressa ihop käkarna kan ge bitsår och ömhet i munnen.
• Brist på järn, vitamin B12 eller folat kan ge besvär i munslemhinnan eller på tungan.

Om samma punkt i munnen blir irriterad om och om igen, eller om du märker att munnen känns torrare än den brukade göra, tycker jag att du ska se det som mer än ett tillfälligt irritationsmoment. Då är det ofta bättre att få en bedömning än att vänta på att det ska gå över av sig själv.

När du bör söka vård

De flesta lättare besvär går över, men vissa signaler ska tas på allvar. Om du känner igen dig i något av punkterna nedan tycker jag att du ska söka bedömning snarare än att vänta ut det.

• Du har svårt att äta eller dricka.
• Du har sår eller blåsor som inte har läkt efter två veckor.
• Besvären kommer tillbaka på samma sätt flera gånger.
• Du har feber, känner dig allmänt påverkad eller har nedsatt immunförsvar.
• Du är gravid och har ovanliga sår eller blåsor i munnen eller halsen.
• Du får mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.
• Du inte kan svälja saliven eller börjar få svårt att andas.

Det sista är ett akut läge, inte något att avvakta med. Om du är osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, men vid andningspåverkan eller om du inte kan svälja saliven ska du söka akut direkt.

Så brukar vården utreda långdragna besvär

När besvären håller i sig brukar undersökningen vara ganska rak. Läkaren eller tandläkaren tittar i munnen och svalget, känner på halsen och bedömer om det finns tecken på infektion, svamp, skav eller något som behöver provtas.

Om det ser ut som en infektion kan man ibland ta prov från området. Vid mer långdragna eller oklara sår kan man också behöva blodprov för att kontrollera om det finns brist på till exempel järn, vitamin B12 eller folsyra. Om ett sår inte läker som det ska kan ett litet vävnadsprov bli aktuellt, och det låter oftast mer dramatiskt än det är eftersom det brukar göras med lokalbedövning.

Har du protes, tydligt skav eller misstänker att problemet sitter i tänderna eller käken, är tandläkaren ofta rätt första steg. Det sparar tid och gör det lättare att hitta orsaken innan besvären hunnit bli långdragna. Därifrån är steget kort till det viktigaste: att minska risken för att samma irritation kommer tillbaka.

Så minskar du risken att slemhinnan fortsätter att reagera

Om du vill göra något proaktivt tycker jag att du ska tänka i den här ordningen: få bukt med irritation, återställ fukten i munnen och ta återkommande sår på allvar. Det är ofta den kombinationen som gör störst skillnad över tid.

• Se till att du dricker tillräckligt och använd hjälp mot muntorrhet om du behöver det.
• Byt eller justera proteser som skaver.
• Undvik att bita dig själv eller pressa ihop käkarna när du är stressad.
• Håll koll på om samma sår kommer tillbaka på samma ställe.
• Ta blodprov eller annan bedömning om återkommande besvär kan bero på brist eller annan sjukdom.

Det jag vill att du tar med dig är enkelt: blåsor i halsen hos vuxna är ofta ofarliga, men inte alltid lika harmlösa som de ser ut. Ju bättre du skiljer mellan virus, afte, svamp och skav, desto lättare blir det att välja rätt egenvård och veta när det faktiskt behövs en undersökning.